Korsbefruktning.

Härmed återkopplas till bloggens förmodade tema samt exemplifieras hur en aktivitet (skolgång) kan befrukta en annan (pjäsbearbetning), medelst mail skickat till Sally av undertecknad:


Leendets Land ur ett marxist/socialist/materialist-feministiskt perspektiv

De här tankarna kretsar kring idén att maktstrukturerna kring klass respektive kön är oseparerbara, och ungefär att kapitalismens respektive patriarkatets förtryck är intimt sammantvinnade och en förutsättning för varandra. Ett annat tydligt exempel, som kanske inte finner en lika naturlig plats i just denna bearbetning, är att kapitalismen (och extremt många av dess produkter, från bikinilinjesvaxning till byggvaruhus) bygger på idén om heterosexualitet som norm och kärnfamiljen som ideal levnadsform. Men också, vilket är mest intressant för oss, på idén om kön eller genus - att mänskligheten är indelad i män och kvinnor.

Dikotomierna öst-väst, koloni/kolonisatör, överklass/underklass, vit/svart, civiliserad/vilde hänger alla nära samman med de motsatspar som traditionellt radas upp när könsroller ska definieras.

man/kvinna gott/ont
förnuft/känsla subjekt/objekt
logik/intuition oberoende/beroende
människa/djur aktiv/passiv
kultur/natur ljus/mörker
intellekt/kropp ordning/kaos

Enligt den här löjligt sanna tabellen borde alltså Utlänningen/Vilden i en given fiktion representeras av en kvinna (och gör också det i de flesta fall). I Leendets Land är utlänningen en man, men Sou-Chong tillskrivs också flera traditionellt kvinnliga egenskaper som känslighet och undergivenhet. Han framstår under sitt besök i väst som lojal, underdånig, till lags, nästan vän. Dessutom ter han sig i österrikarnas ögon exotisk, mystisk, gäckande, nästan som ett naturväsen - en roll som skogsrå som annars oftast innehas av kvinnor.

Att han dock är en man komplicerar dualismen, åtminstone till en början eftersom Sou-Chong ju måste uppvakta Lisa som en man uppvaktar en kvinna, och hålla henne fången som en man håller en kvinna fången - trots att statusförhållandet på alla områden utanför genusperspektivet är det omvända.

Men i slutändan överges han ändå med lätthet (som en sönderfestad strand, som en utsliten fabriksanställd, som en skövlad koloni, som en knullad hora) - Lisa är i det avseendet "mannen" i relationen som exploaterar Sou-Chong, "kvinnan".

På samma sätt kan operetten representera hur väst/kolonisatörer exploaterar öst/kolonier, hur överklassen/kapitalet exploaterar underklassen/proletärerna, och hur turismindustrin exploaterar turistländerna.